fredag 11 augusti 2017

And I Darken

Författare: Kiersten White
Antal sidor: 475
Förlag: Ember
Svensk titel: -
Serie: The Conqueror's Saga #1
Första meningen: Vlad Dracul's heavy brow descended like a storm when the doctor informed him that his wife had given birth to a girl.

Handling (från Goodreads):
No one expects a princess to be brutal. And Lada Dragwlya likes it that way. Ever since she and her gentle younger brother, Radu, were wrenched from their homeland of Wallachia and abandoned by their father to be raised in the Ottoman courts, Lada has known that being ruthless is the key to survival. She and Radu are doomed to act as pawns in a vicious game, an unseen sword hovering over their every move. For the lineage that makes them special also makes them targets.

Lada despises the Ottomans and bides her time, planning her vengeance for the day when she can return to Wallachia and claim her birthright. Radu longs only for a place where he feels safe. And when they meet Mehmed, the defiant and lonely son of the sultan, Radu feels that he’s made a true friend—and Lada wonders if she’s finally found someone worthy of her passion.

But Mehmed is heir to the very empire that Lada has sworn to fight against—and that Radu now considers home. Together, Lada, Radu, and Mehmed form a toxic triangle that strains the bonds of love and loyalty to the breaking point.

Omdöme:
"On or wedding night," she said, "I will cut out your tongue and swallow it. Then both tongues that spoke our marriage vows will belong to me, and I will be wed only to myself. You will most likely choke to death on your own blood, which will be unfortunate, but I will be both husband and wife and therefore not a widow to be pitied." 
Så ja. Uhm. Bless.

Först och främst. Jag störde mig på alla utropstecken haha. Jag vet inte, det bara kändes som om det var extremt många utropstecken jämfört med vad man vanligtvis brukar se, så det fanns scener i boken som kändes ganska fåniga, bara för att det var så jäkla många utropstecken.

Okej, så jag är lite kluven. Den var väldigt bra, samtidigt som den inte var så jättebra. Det som driver boken framåt är karaktärerna, och relationerna mellan dem. Men om man talar om le big plot, så uhm no thanks.
Det är alltså en väldigt karaktärsdriven bok, och jag menar jag föredrar karaktärsdriven framför allt annat all day everyday så det är typ lugnt, men jag hade ändå önskat att det skulle finnas något mer som fick en att vilja fortsätta läsa.

Mhmmm sedan var det även så att jag var tvungen att koncentrera mig väldigt mycket för att hänga med mellan varven. Många människor att hålla reda på och många strategier och mycket logik (och är man en idiot (som jag, alltså) så kan det bli lite jobbigt.) Jag insåg sedan när jag läst ut boken att det faktiskt fanns en ordlista där bak, och en lista över alla karaktärer, något som hade varit till hjälp om jag hittat den lite tidigare.

Men okej då. Så de här karaktärerna som lyckades att ta mig igenom nästan 500 sidor haha. Det var väl främst Radu, då jag föredrog att läsa om honom framför alla andra jävlar. Han är bara såååå precious och jag led så extremt mycket med honom och man bara "noooooo my heartu."
Det är trevligt att läsa om känsliga killar som gråter och har känslor, vilket inte händer alltför ofta i den här typen av böcker.
Lada gillade jag mellan varven (ta citatet där uppe som exempel), men det fanns ställen där jag irriterade mig på henne. (Kanske mest för att jag blev så väldans överbeskyddande över Radu och typ alla som bråkar med honom kan slänga sig i väggen.)
Det som blev lite skumt då och då var att både Lada och Radu tyckte om Mehmed så extremt mycket. De mer eller mindre bara: "Mehmed is love Mehmed is life" hela tiden och jag tror inte att jag såg det dem såg? För jag bryr mig inte om Mehmed? Jag fick en viss bild av honom i början, och det var ganska okej, men han blev lite konstig där mot slutet. Lite mycket konstig.
Men utöver det så älskar jag några av de andra karaktärerna - Nicolae, Petru, Lazar, Mara, Nazira (det faktum att jag faktiskt kommer ihåg deras namn säger ganska mycket.)

Så, en väldigt karaktärsdriven bok som kändes lite tråkig mellan varven men det fanns fortfarande något som höll en fast. Kommer definitivt läsa uppföljaren så småningom! (oh shit ett utropstecken.)

Nu om ni ursäktar så tänker jag göra en spoiler-sektion åt mig själv här nere. Markera för att läsa :)
[Scenen när Lazar dog ;-;;;;; 
Alltså jag typ dog med honom och bara "noooooooooooooooo." 
Och när han sa: "You always choose him." och jag typ bara "nooOOOOOOOOOOOOO." Sluta leka med mina känslor. Herrejösses. Varenda ett av mina ships i den här boken typ kraschade fortare en Titanic.]

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej! Jättekul att du vill kommentera! Men acceptera att kommentarer som jag inte tycker är nödvändiga kommer att tas bort! :D